Skrapar ihop det sista utav möjliga äventyr i Bangladesh

Ojdå, nu har det visst gått en hel vecka utan uppdatering här och det har varit full rulle nästan hela tiden. På jobbet finslipar vi för fullt på båtmodellen samtidigt som vi försöker fixa till det sista till utställningen i Luxemburg och hjälpa till så gott det går med de nya uppgifter som uppdagas nu när vår handledare kommit tillbaka från USA. Det går ganska bra och det verkar som om arbetet vi gjort är mycket uppskattat. Det känns dock lite trist att behöva lämna alla goa människor här just när man börjat lära känna dem på riktigt.
På kvällstid åker vi runt stan och gör sista minutenshopping samtidigt som vi försöker hinna med att träffa folk vi lärt känna här en sista gång.

I gårkväll var vi hemma hos en kille och tittade på fotboll, eller ja, vi skulle titta på fotboll vilket vi gjorde i typ tio minuter innan strömmen gick. Då drog vi till ett häng i närheten där man hade generator och visade fotbollsVM på storbildsskärm. Det är helt otroligt hur en läderbit med lite luft i kan förena en hel värld. Bangladesh har inte ens början till ett fotbollslag, men överallt på gatorna hänger det just nu flaggor från alla världens hörn och den första frågan du får (och har fått under den senaste månaden) av folk är ”vilka håller du på?” Eftersom Svergie inte är kvalificerat har jag inte lagt ner speciellt myckret energi på att följa VM den här gången vilket för människor här är helkonstigt. I var och varannat hörn hänger det tyska, argentinska eller spanska flaggor och i vårt hus hejar vi tydligen på Brasilien för någon ha satt upp en sådan flagga på taket. För några dagar sedan tröttnade vi på att inte kunna ge något svar på dena tydlige så viktiga fråga så vi bestämde oss för att heja på Danmark och tillverkade en liten flagga som nu hänger i en fin rad vid receptionen på kontoret. Supportstaffen (springpojkarna) tittade lite konstigt på oss och undrade om det var Sveriges flagga när vi bad dem hänga upp den för de hade faktiskt koll på att Sverige inte var med. När vi förklarade läget med ”heja på gannländer-principen” tyckte de det lät helt ok och hängde glatt upp danska flaggan i sin samling.

I morgon ska jag, Helena och Nozomi (en annan volontär på organisationen) bege oss ut på ett riktigt äventyr. Äntligen ska jag göra skäl för namnet på blogen! Vi ska åka på en resa söder ut till en mangroveskog där det ska finnas tiometers krokodiler, bengaliska tigrar och en hel uppsjö av reptiler (vilket jag inte är helt förtjust över). Vi har bokat någonslags guidad tur på en egen båt tre dagar inne i skogen. Där får vi förhoppningsvis se lite sällsynta djur och en väldigt fin miljö. Innan vi beger oss tillbaka till Dhaka för att samla ihop det sista (bara 5 dagar kvar då) och försöka få ner alla saker i väskan (vet redan nu att det inte kommer gå) ska vi titta förbi ett helt gäng med gamla moskeer. Efter detta har vi avverkat en ganska stor del av sevärdheterna i det här landet inkluderat de tre världsarven de har här.

Jag återkommer med en rapport om dessa äventyr i mitten av nästa vecka (om jag inte blir uppäten av en tiger).
Kram